Ministry Yule Blog

Ministry Yule Blog

Ministry Yule Blog - est. 2008

Ministry of Art & Jump has operated the "Ministry News Blog" since 2005 in it's present form. On that blog several references has been made to Christmas.

In the future this will be the place that collects all such ranting in one spot instead of risking to drown in the roar of the Ministry.

Go to the Ministrys regular blog or go to the Ministrys official homepage

The Official Yule gallery: Go to Yulery

How it is

StoriesPosted by Ministry of Art Mon, December 30, 2013 22:55:50


  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post109

Julen är över

StoriesPosted by Ministry of Art Fri, December 13, 2013 07:24:30

Ja, alltså, ingen tycks ha klart för sig att julen redan är över. Det är snart en vecka sedan den traditionsenligt och uttömmande firades. Det sker som alla initierade vet den 5 och 6:e december. Men detta har inte riktigt sjunkit in hos den breda allmänheten i västvärlden utan man tror fortfarande lite till mans att den ska firas den 24:e. Eller den 25:e. Även på den punkten är man rörande oense, men det låtsas man inte heller om… Nåväl. Såhär är det:

Varje år, redan i mitten av november, kommer Sinterklaas med sina knektar till Nederländerna med ångbåten (!) från Spanien (!). Bruket att ge barnen gåvor på helgonets dag 6 december kan påvisas i Centraleuropa sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska områden. Då delar nämligen Sinterklaas ut presenter! Sinterklaas är alltså den nederländska benämningen på helgonet Sankt Nikolaus. Han firas i Nederländerna på kvällen den 5 december, samt i Belgien och Polen på morgonen den 6 december med presenter för barn. Dessutom firas han bland annat i delar av Frankrike och Tyskland. Han har en svart knekt, ”Zwarte Piet (Svarte Petter)”, som det också kan finnas fler av. Barnen ställer en av sina skor någonstans i huset, och på natten kommer han och lämnar paket till barnen. Förslagsvis en väldigt stor sko, om det nu är i skon som Sinterklaas klämmer ner julklapparna… Hur som helst brukar man i skon lägga en morot (!) eller sockerbitar (!) samt en teckning som man har förfärdigat. Sinterklaas kan förresten ha antingen gråvit klädsel eller rödvit klädsel.


Sinterklaas med kräkla och lustig hatt (misstänkt lik en påve…) & Zwarte Piet (Man tror att den senare är obesläktad med Schwarzenegger).

Men som sagt, här hemma i Svedala får vi vackert vänta på julklapparna till den 24:e – och tur är väl det eftersom jag inte köpt alla mina ännu… Nåväl, vidare i historien. I New York knöts den nederländska kolonins Sinterklaas till julen – där hamnade Sinterklaas i smältdegeln och i mötet ”Sinterklaas vs. Father Christmas” uppstod nämligen The all star hero, superhjälten, Santa Claus! Så blev Sinterklaas alltså den anglosaxiske ”Santa Claus” och ingår numera även som en ohelig komponent i den svenska Jultomten – i kombination med den nordiska tomtegestalten (förvirringen är total). Det var Viktor Rydberg, med novellen ”Lille Viggs äventyr på julafton” (1871) och dikten ”Tomten” (1881), som först förknippade gårdstomten med midvinternattens kristnade högtid, och Jenny Nyström som först illustrerade de bägge texterna (må hon vila i frid). Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.




En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren Thomas Nast i tidningen Harpers Weekly. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen (helgerån!) på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av svensk härkomst. (ja, se svenskarna förstör min själ allt…). Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Åland, Föglö och hans mor från Sverige. Man (svenska män alltså, och kvinnor också förmodligen) vill gärna tro att han tog någon inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likaväl som från den amerikanska traditionen…


Förresten! På tal om 6:e december. Ni har väl inte glömt bort Ministeriets namnsdagsprojekt!? Projektet är i två delar och kan kollationeras här (del 1) och här (del två). Den 6:e december gratulerar man följande personer:

Nikolaus
Namnet kommer från grekiskan och är sammansatt av ett ord med betydelsen seger och ett som betyder folk,. Följaktligen har Nikolaus översatts med ”folksegraren”. Till Sverige kom Nikolaus som förnamn redan på 1100-talet. Det har aldrig varit speciellt vanligt och är idag dessutom på tillbakagång. Stavningen Nikolaus är vanligast i de äldre generationerna, medan varianten Nicolas eller Nicholas är vanligast bland de yngre. Totalt är namnet vanligare bland 90-talets små pojkar än bland de vuxna svenskarna. De senaste åren har namnet (inklusive varianter) varit nära att bli ett av de 100 vanligaste tilltalsnamnen. Förra året fanns det totalt 3.698 personer i Sverige med någon variant av namnet.

Niklas
Namnet är en kortform för Nikolaus och är känt i Sverige sedan 1500-talet. Niklas blev tämligen populärt som förnamn i mitten av 1900-talet, och det är nu på stark frammarsch. Det förekommerett flertal stavningar: Niklas, Nichlas, Nicklas eller Niclas. Det är en nordisk kortform av namnet Nikolaus. Nikolaus är bildat av orden Nike – ”seger”, och laos – ”folk”. Niklas har använts i Sverige sedan slutet av 1500-talet. Efter att Nils blev ett vanligare namn bland allmogen kom Niklas att ta dess plats som populärt förnamn inom adeln. Namnet var ett modenamn på 1960- och 1970-talen. Förra året fanns det totalt 43.109 Niklas.

Nikolaus är ett ursprungligt namn på den 6 december. Det var biskop ”Nicolaus av Myra” som fick en minnesdag. Han levde under 300-talets första hälft och blev ett mycket firat helgon efter sin död. Sankt Nicolaus är förebilden för den anglosaxiske jultomten ”Santa Claus”. Enligt legenden fick Nikolaus som biskop upp ögonen för tre unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin förmögenhet, och nu hotades de av att förbli ogifta, eller av i värsta fall prostitution, eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift. Nikolaus kastade då nattetid in tre säckar med guld till de unga flickorna, och de hade då tacksamma fått sin hemgift. Av Nikolaus givmildhet har sedan utvecklats våra tiders jultomte.

Och bara för att förtydliga om namnsdagsbarnens datum och de förändringar som ibland sker…

Nuvarande – Nikolaus och Niklas

Föregående i bokstavsordning:

Niklas – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
Nikolaus – Namnet har, till minne av att biskopen Sankt Nikolaus i Mindre Asien avled denna dag år 343, funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats.
Nikolina – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Nils – Namnet förekom på dagens datum före 1901, men utgick innan dess. Detta år infördes det på 8 oktober och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning:

Före 1901 – Nikolaus och Nils
1901–1985 – Nikolaus
1986–1992 – Nikolaus, Niklas och Nikolina
1993–2000 – Nikolaus och Niklas
Från 2001 – Nikolaus och Niklas





  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post103

Swedish Lucia for Dummies

StoriesPosted by Ministry of Art Fri, December 14, 2012 08:48:19

"Why?" is less important than "how?".

  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post92

Sometime wishes comes true...

StoriesPosted by Ministry of Art Mon, December 26, 2011 15:33:24


  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post82

How Christmas was created

StoriesPosted by Ministry of Art Wed, December 14, 2011 23:10:29


  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post74

S:t Nicolaus

StoriesPosted by Ministry of Art Tue, December 06, 2011 17:07:42

Nikolaus är ett ursprungligt namnsadagsnamn på den 6 december. Det var biskop “Nicolaus av Myra” som fick en minnesdag. Han levde under 300-talets första hälft och blev ett mycket firat helgon efter sin död. Sankt Nicolaus är förebilden för den anglosaxiske jultomten “Santa Claus”. Enligt legenden fick Nikolaus som biskop upp ögonen för tre unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin förmögenhet, och nu hotades de av att förbli ogifta, eller av i värsta fall prostitution - eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift (!). Nikolaus kastade då nattetid in tre säckar med guld (!!!) till de unga flickorna, och de hade då tacksamma fått sin hemgift. Av Nikolaus givmildhet har sedan utvecklats våra tiders jultomte. Men länge gavs det gåvor på den 6:e December.

Bruket att ge barnen gåvor på helgonets dag 6 december kan påvisas i Centraleuropa sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska områden. Men här hemma i Svedala får vi vackert vänta på julklapparna till den 24:e - och tur e väl det, eftersom jag inte köpt alla mina ännu…

Nåväl, i New York knöts den Nederländska kolonins "Sinterklaas" till julen. Så blev han den anglosaxiske “Santa Claus” och ingår som en komponent även i den svenska jultomten i kombination med den nordiska tomtegestalten. Det var Viktor Rydberg, med novellen “Lille Viggs äventyr på julafton” (1871) och dikten “Tomten” (1881), som först förknippade gårdstomten med midvinternattens kristna högtid, och Jenny Nyström som först illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde sedan vidare på idén och gestalten.

tomten.jpg

En gradvis sammansmältning har väl sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren Thomas Nast i tidningen Harpers Weekly. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Åland, Föglö och hans mor från Sverige. Man vill gärna tro att han tog någon inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likaväl som från den amerikanska traditionen.

  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post67

20 days to go

StoriesPosted by Ministry of Art Sat, December 04, 2010 20:49:01
It is now only 20 days till Christmas, except in the Netherlands. They are celebrating X-mas tomorrow and here's the full story on that! Sinterclaas!


  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post42

Operation pressies

StoriesPosted by Ministry of Art Thu, December 17, 2009 20:59:44
Believe it or not. The winter is here (LOTS of snow drifting around) and Christmas is just around the corner... Most of the presents are in the bag, so to speak. Hopefully we haven't forgotten anything, or anyone! It is now 1 (ONE) (!) week left before X-mas sets in. Tomorrow the plan is to get the Xmas shopping done for the Yulebord.

  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post28

Oskånsk verksamhet

StoriesPosted by Ministry of Art Sat, July 25, 2009 21:25:11
En av de trevligare sakerna runt jul är att bli bjuden på Julbord. Det är långt ifrån varje år så sker, men förra året blev Ministern bjuden till Sundspärlan i Helsingborg på julbord. Men ack, madaro fanns det inget av vid deras veritabla maraton-julbord. Maten var det egentligen inget större fel på. Inget över sig heller och lite väl mycket halvfabrikat kanske, och inte så mycket genuin julkänsla som man förväntar sig, utan mer "Mamma Scan"-känsla och skolservering. Lite trist, men det gick trots allt att stå ut med.

Men när man konstaterar att tomtegröten är knaprig och saftsåsen vattnig då blir man bedrövad. Det värsta var dock hetsen. Redan innan andra rundan började det tunna ut märkbart bland faten, och efter andra rundan slutade personalen att fylla på! Det var "slut"... (Skandal!).

Sedan fick man slänga i sig tredje rundan för att då skulle gröten fram! Något så oskånskt har jag aldrig någonsin varit utsatt för! Phy för fagerlund... Stress vid julabored!? Det borde förbjudas i Skånelagen!

Visserligen var showen trevlig men att inte få gå o pilla bland faten och plocka trivselbitar var mycket osympatiskt. De ska va mö mad, go mad o mad i rättan ti - och det kräver att man inte tullar på kvalitén eller stressar folk runt julaboret.

Antingen får Sundspärlan skärpa till sig å det grövsta eller så får man hoppas att man aldrig hamnar där igen.

Julbord och stress borde förbjudas i lag. Liksom halvfabrikat från charkdisken...

  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post19

Vem är tomten egentligen?

StoriesPosted by Ministry of Art Sat, December 20, 2008 16:35:29

Nikolaus var ett ursprungligt namn på den 6 december. Det var biskopen “Nicolaus av Myra” som fick en minnesdag. Han levde under 300-talets första hälft och blev ett mycket firat helgon efter sin död.

Sankt Nicolaus är också förebilden för den anglosaxiske jultomten “Santa Claus”. Enligt legenden fick biskop Nikolaus upp ögonen för tre unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin förmögenhet, och de tre jungfruarna hotades av att förbli ogifta, eller av i värsta fall prostitution - eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift. Nikolaus kastade då nattetid in tre säckar med guld (!) till de unga flickorna, och de hade då tacksamma fått sin hemgift. Av denne Nikolaus påstådda givmildhet har sedan legat till grund för våra tiders givmilda jultomte.

Faktum är att bruket att ge barnen gåvor på helgonets dag 6 december kan påvisas i Centraleuropa sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska områden. Men här hemma i Svedala får vi vackert vänta på julklapparna till den 24:e - och tur e väl det eftersom jag inte köpt alla mina ännu…

Nåväl, i New York knöts den nederländska kolonins "Sinterklaas" till julen. Så blev han den anglosaxiske “Santa Claus” och ingår som en komponent i den svenska jultomten (i kombination med den nordiska tomtegestalten). Sinterklaas är den nederländska benämningen på helgonet Sankt Nikolaus. Han firas i Nederländerna på kvällen den 5 december och i Belgien på morgonen den 6 december med presenter för barn. Han har en svart knekt, "Zwarte Piet", som det också kan finnas fler av.

På 1800-talet hade dessutom Julbocken en ärofylld uppgift - någon av männen i de svenska borgerliga hemmen klädde ut sig till en bock, som delade ut julklappar på ett sätt som föregrep dagens jultomte.

Julbocken är en av Sveriges allra äldsta julsymboler och har fått vara föremål för allehanda lekar och den har haft olika funktioner. Fram till 1800-talet gick ungdomarna på landet runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng en julbocksvisa. En i sällskapet var alltid utklädd till bock och som tack för uppträdandet fick de mat och dryck till ett gille som hölls i mellandagarna. Bocken som symbol lär ha varit en kvarleva från vår gamla asatro. Den gamle åskguden Tor hade som bekant en vagn som drogs av två bockar, Tanngnjóstr och Tanngrisnir.

Det förekom också att julbocken ställdes in under bordet och serverades diverse läckerheter från julbordet. En populär bocklek var att ställa in julbocken i smyg hos grannarna. Då gällde det för den som fått bocken att osedd lämna tillbaka den. Vad som hände annars förtäljer inte historien. Nuförtiden tenderar julbockens roll att inskränka sig till att vara en prydnad i närheten av granen.

Det var den gode Viktor Rydberg, med novellen “Lille Viggs äventyr på julafton” (1871) och dikten “Tomten” (1881), som först förknippade gårdstomten med midvinternattens kristna högtid, och det var Jenny Nyström som först illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

tomten.jpg

En gradvis sammansmältning har nog sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren Thomas Nast i tidningen Harpers Weekly.

Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976) av svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Åland, Föglö och hans mor från Sverige. Man kan väl tro att han tog inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likväl som från den amerikanska traditionen.

  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post4

Varning för liberaler

StoriesPosted by Ministry of Art Thu, December 18, 2008 14:53:05
I dessa tider dyker det upp uppsjöar av förslag och tips inför julen i allehanda sammanhang. Det är i tidningar, bloggar, magasin, morgontidningarna, e-post, tv-program, på radio, via sms osv osv. Och det är förstås julmaten (och julklapparna) som stöts och blöts. I färgsprakande bilder eller ordalag beskrivs det nya förslag på gamla rätter. Inget duger ju som det är... Vi får förslag på hur skinkan ska tillredas, sillen läggas in, hur gröten ska ätas, hur lutfisken ska serveras och borden dukas. I många fall inleds det med "varför inte prova något nytt i år". Som om man vore nån slags bakvänd traditions-fundamentalist ifall man inte gör som dessa förslagsställare föreslår. Ja, varför inte prova nåt nytt? Låt oss införa lite moderniteter och internationella inslag kring våra julbord. Det är ju så mångkulturellt!

Därför får vi nu läsa förslag om hur sillen ska läggas in i kanel och thai-sås. Gröten ska serveras med rivet apelsinskal och hel kanel, eventuellt kan man också strö över lite riven parmesanost och lite klippt citrongräs. Skinkan ska spetsas på en pinne och kokas med lime, solrosfrön och cashew-nötter och serveras med soltorkade tomater. Lufisken ska puttra tillsammans med lite kinesisk soya och rosmarin och serveras med en klick ketchup. Laxen serverar man lämpligast med en klick pepparrot som "svensk sushi".Köttbullarna kan göras på kebabkött och lammfärs. Prinskorven kan man strunta i och senapen kan man ersätta med humus. Janssons frestelse ska vitlökspeppras och i brödkorgen ska man ha färska chiabatta och baguetter.

Såhär går det till. Runt om i vårt någorlunda land, på allsköns redaktioner så kommer redaktionschefen Eva (fingerat namn) in till pojkarna och/eller flickorna som sitter och svär i den relativa sommarvärmen. "Vi behöver nåt nytt alltså. Nåt som kan sätta lite fräs på julnumret" (för dom göra sådant i god tid: ungefär då vi sitter och nubbar till midsommarsillen. Eller då vi skålar nubbevisor på kräftskivan - om dom är svårt försenade på redaktionen och har sabbat deadlinen). "Raska på nu!" skriker redaktionschefen och häver ur sig över axeln på väg till ett lunchmöte "och hitta på nåra bra julklappsrim och nya verser på julsångerna också, men akta er jävligt noga för att nämna nån muhammed." (Det finns nämligen gränser även för det multikulturella).

Naturligtvis har ingen på redaktionerna provat alla de här förslagen. Det hinner dom inte, och dom är väl inte dumma heller? Vem fasen vill ändra på nåt sånt där? Ingen vid sina sinnes fulla bruk i alla fall. Efter julnumret kommer nyårsnumret med nya fräscha förslag till nyårsbuffén. Då inleds många av förslagen med "Efter all den traditionella och fantastiskt goda julmaten från det gemytliga svenska julbordet, är det dags att tänka på Nyårsmiddagen". Ja, tag er i god akt för liberalernas mångkulturella förändringsförslag inför julen!

  • Comments(0)//xmasblog.novelart.org/#post0